Majken 10 månader

Vi är inne på dubbelsiffrigt! Och dagens inlägg blir med fräscha siffror då vi var på 10-månaderskontrollen i fredags.

En glad tjej med en av favoriterna; sina klossar :-)

Majken:


* Väger 9,690 gram och är 74 cm lång.

* Har fortfarande storlek 74-80 i kläder, lite beroende på plaggtyp. Som alla vet så skiljer det sig ju enormt åt mellan märke/plaggtyp/varje enskilt plagg. Majken har faktiskt ett par byxor i strl 62 som hon fortfarande kan använda!! Det måste vara ett magiskt par byxor tänker jag när jag sätter på henne dem och de sitter bra. Hemligheten tror jag stavas rejäla muddar vid foten, som håller fast byxan så den varken blir för stor eller för liten. Storlek 86 är det fortfarande lite tältvarning på.

* Använder strl 5 i Up&Go och strl 4 i vanliga blöjor. Varför är Up&Go mindre undrar jag?

* Äter samma saker som för en månad sedan, dvs mat, gröt, ersättning och bröstmjölk. Jag varvar burkmat med hemlagad.

* Äter gärna själv med händerna; makaroner, bananbitar, minismörgåsar m.m

* Sover oavbrutet mellan 20-7:30, plus minus någon halvtimme, timme. Det beror på dagsformen.

* Har börjat "prata" och säger titta säkert 50 gånger per dag, utan överdrift! Så fort något är intressant/ kul så säger hon titta, ofta pekar hon också, växelvis med pekfingret och hela handen. Annars säger hon "eda" (hejdå), "ej" (hej) och "äst" (häst).

* Ålar sig framåt som hon gjort nu i snart 5 månader. Vissa tendenser till krypande finns dock, hon har börjat ta sig fram så smått på "vanligt krypsätt" nu senaste dagarna. Men mest står hon bara still i nån sekund på det sättet. Sitter hon kan hon ta sig fram genom att blanda sittandet med kryp, lite orangutangaktigt sådär.

* Har 6 tänder, 4 uppe och 2 nere. Och tack och lov gnisslar hon knappt längre, var väl bara någon dag där förra veckan som det var lite mycket, huvva.

* Vinkar när man säger hejdå och någon går.

* Kan ta upp så små saker som gummisnoddar med sina små fingrar.

* Har blivit mycket stadigare när hon står mot möbler, fortfarande får man dock stå beredd bakom och helst med en hand framför också så hon inte slår i med huvudet. Men hon har börjat lära sig att ta sig ner från stående också, sakta böjer hon benen och tar sig nedåt för att sedan ta sig uppåt igen, om hon nu inte sätter sig. Starka ben! Känns skönt att hon börjar bli mer säker, längtar efter att hon kan gå runt själv och på ett säkert sätt. Att hon vet var hon har kroppen och kan hantera den om hon skulle tappa greppet, få lite mycket vikt bakåt osv. För just nu kan vad som helst hända!