Majken 7 månader

Våran lilla rödkindade spädgris... Liggandes på ena armen, såklart!

...vart tusan tog tiden vägen?

Just 7 månader känns som ett så stort steg. 3 mån okej, 4 okej, till och med 6 okej. De är fortfarande bebisar. Men 7! Nu börjar nedräkningen mot 1-årsdagen på allvar.

Majken:

Är en stark liten krabat, lämnar man henne i babygymmet kan man aldrig vara säker på vart hon befinner sig 10 min senare. I hallen tuggandes på en foppa-toffel, i köket på väg mot Daphne matskålar i full fart eller i vardagsrummet fipplandes med playstation 3-konsolen, som hon för övrigt kan både he på och stänga av. Matskålarna förresten. är riktiga favoriter. De blänker så lockande och när hon får syn på dem så låter det "hä hä häää", hon åh:ar över dem och får en himla fart. Hon ålar alltså från rum till rum, över trösklar och under stolar. Babysäkra var det ja..? Kanske ska införskaffa lite sådant till helgen.

Äter bröstmjölk och ersättning, ganska mycket ersättning nu och det märks på mina bröst. Känns knappt som att jag har mjölk längre. Gröt och puréer har hon inte riktigt blivit kompis med än, men jag har märkt nu sista dagarna att det går bättre om hon får det vid lunchtid, då hon är lite hungrigare (antar jag?) Förut har hon fått det vid 18-tiden och då har vi fått i henne några teskedar max, innan hon backar undan/stänger munnen/stoppar handen framför munnen. Ingen hit då alltså. Idag (i fredags då jag skrev det här...) fick hon risgröt med frukt runt 13-tiden, hungrig var hon och hon slukade den lilla gröt hon fick. På det blev det amning och ersättning.

Blir smartare och smartare, om man nu ska kalla det smarthet. Men så mycket mer medveten om andra människor, om det som händer runt omkring henne osv. Blir så GLAD när folk pratar med henne, eller ja, först ska de kollar upp noga, sen kommer ett litet smajl, och till de hon känner spritter hela hon till! Som min mamma säger: "hon ler med hela kroppen, tar i från tårna!". Glad blir hon också när vi dansar och sjunger allihop, då tjuter hon till, flinar och sprattlar! Framförallt är hon en helt annan liten typ nu än för några månader sedan. Det går inte längre att dingla en mobil framför henne för att få henne lugn och nöjd, det krävs MER, intressanta saker som hon kan HÅLLA PÅ med. Det räcker inte med att bara titta, det ska pillas, och slås och dunkas och bitas, sugas, smakas - ja allt! Vår lilla tjej, som mer och mer vecklas ut från den lilla bebispuppa hon befunnit sig i till den stora tjej hon börjar bli nu. Oj vad fort det går.


*Sitter utan stöd hur fint som helst både i vagnen och i nya matstolen, sitter hon på golvet får man sitta bakom och skydda så hon inte dimper i golvet. Hon kan dock inte ta sig till sittande själv.
*Om hon ser Mimas - mammas hund - skrattar hon rakt ut och bara strålar.
*Byta kläder till pyjamas på kvällen kan vara riktigt kul, då brukar jag busa med henne = kittla henne i armhålorna - KUL! Då kiknar hon och hennes ögon blir som små halvmånar som pekar upp - om det makes sense?
*Hon får bara bättre och bättre fart på gåstolen, backar, snurrar, vänder och har sig.
*Försöker försöker att komma upp på knä, utan riktigt resultat än.
*Har ibland diggat till musik från de spelande leksakerna, då gungar hon fram och tillbaka med överkroppen.