Vad ska man skriva om sina föräldrar? Mina föräldrar, tillsammans med mor- och farföräldrar, gav mig en riktigt fin barndom som jag bevarar i ljust minne. De älskade oss syskon och jag tycker att de gjorde ett bra jobb med oss, även om jag såklart inte tänker göra allt exakt likadant med Majken. Men en viktig sak är att de tog med oss till olika ställen när vi var små, vi hade också massa böcker - främst faktaböcker. Så idag är vi allmänbildade allihop,vi är definitivt inga blåsta idioter som inte vet i vilken världsdel Bagdad ligger... (offtopic men jag var för ca 2 år sedan på en fest med jämnåriga där allmänbildningsnivån var såå låg. Frågor som, vem är Hillary clinton vart ligger Filippinerna vart ligger jönköping vad heter tysklands huvudstad and so on. Ingen kunde svara, de satt som frågetecken. Sånt gör mig mörkrädd.)
Idag bor jag nära min mamma och vi har en väldigt bra relation, vi kan prata om i stort sett allt och far iväg då och då på roliga utflykter. Vi är också otroligt lika i sättet, hur vi fungerar och hur vi är. Mamma är också en overachiever precis som jag, framförallt när det gäller skolarbeten. Vi kan alltid göra liite mer, liite bättre.
Pappa bor tyvärr långt bort, 60 mil för att vara exakt, i min gamla hemstad Örnsköldsvik. Från pappa har jag fått min sparsamma och lite konflikträdda sida, men också min kärlek till naturen och en avslappnad inställning till det mesta.
Kort sagt är jag väldigt glad över hur de formade mig som person, och jag är glad över att de finns!
Jag älskar mina föräldrar.
No comments:
Post a Comment