Jag brukar inte ha problem att sova, somnar oftast lätt och fort. Men senaste veckan är det som att kroppen börjat bli rastlös, har några nätter nu haft svårt att somna - iaf somna om. Vaknade vid 2 i natt, hade då sovit kanske två timmar. Låg sedan och försökte somna om, ligga så bekvämt det bara gick (vilket för en höggravid inte är så bekvämt...) och bara slappna av. Tänkte på alla tips man läst om vad man ska göra när man inte kan sova, gå upp och se på tv och göra helt andra saker helt enkelt. Men jag låg kvar och envisades, klockan måste ha blivit minst halv fyra/fyra innan jag till sist somnade. Sen vaknade jag igen, det var mörkt men jag hann inte kolla klockan innan jag somnade om (tack och lov). Sen så vaknade jag igen kl 7:15, låg och läste till 8:40 då jag gick upp. Väckaren som jag ställt på 9 behövdes aldrig. Är det kroppen som börjar känna sig stressad? Jag? En omställning som pågår? I onsdags natt låg jag också och försökte somna, då gick det inte för att jag hade ordentlig "mensvärk" och bebisen var igång. Så var det i lördags också.
Idag ska vi iväg och köpa en ny dammsugare, så när vi kommer hem ska här stäädas och jag tror jag ska ta upp spjälsängen och bädda den. Förut tänkte jag att det skulle kännas som en press att ha den framme, ungefär som att ha en prispokal framme innan man ens ställt upp i tävlingen. Men nu har jag tänkt om. Visserligen är vi mycket närmare BF nu, men jag tänker också som så att min kropp kanske slappnar av mer om saker och ting är "klara"? Det var tex. himla skönt att få ut babyskyddet i bilen för någon vecka sedan. Känns bra att saker kommer i ordning helt enkelt. Usch nu blev jag lite yr här... Dags att bädda sängen.
1 comment:
Låter jobbigt att inte kunna sova, men det är kanske som du säger att kroppen förbereder sig och blir lite stressad. Hoppas att du får sova bättre i natt i alla fall. :)Att sätta upp spjälsängen blir ju en sak mindre att tänka på, och det låter så himla mysigt att få bädda den. ^^ Kram
Post a Comment