Wednesday, November 16, 2011

Akuten ikväll

Idag pratade jag med två nya tjejer i klassen, och hörrni de var snälla och trevlig och inte alls otrevliga! Sådant gör mig konstigt nog förvånad, att människor är trevliga mot mig. Jag lever tyvärr med en uppfattning att folk inte gillar mig, att det är något slags utgångsläge. Sedan kan jag bli överbevisad (som idag) eller så... Ja, jag har lite att jobba med. Jag vet.


Vi var på akuten nu ikväll. Majken hade fått på sig nya ullblandade strumpor (bad idea) och sprang på parkettgolvet och halkade med dem på. Föll som en fura och slog rakt i vänster tinning. Skrek och var ledsen så jag bar iväg med henne till sängen, där låg hon helt still med öppen mun, dregglade och såg ut att börja somna. Helt still och slapp var hon, så brukar hon inte bete sig! Hon brukar "skaka av sig" och bli less och arg på all tröst. Men hon var inte som vanligt här. Ringde mamma (SSK) som som alltid var stencool och tyckte jag skulle avvakta.
Majken blev efter en 5 minuter och lite grejsande med mig på golvet ledsen och mammig, hon såg liite ostadig ut också eller så var det jag som överanalyserade. Hon grinade och grinade så jag tog tag i henne, satte henne i knät och började sjunga. Hittade på en egen melodi och text. Hon blev tyst och efter en 2 min hade hon somnat, i mitt knä! Det händer liksom inte. Jag la henne och ringde 1177. J kom hem och tog upp henne, hon var inte på bra humör.
De tyckte vi skulle åka in.
I väntrummet mådde Majken prima och var sitt vanliga jag. Kändes nästan dumt att vara där då det satt en 3-årig tjej med blod i ansiktet i en soffa.
Eter 1 tim i väntrum fick vi komma in på ett undersökningsrum, efter ytterligare en kvart kom dom in och sa att det var en liten flicka (den blodiga tjejen) som de var tvungna att ta före Majken, samt att det hade kommit in två bilolyckor så läkarna var upptagna. Då tog vi beslutet att åka hem och hålla henne under observation, det kändes inte lönt att vara kvar.

Och det var vår kväll!

2 comments:

Anonymous said...

Stackars Majken, fy vad det är läskigt när de slår sig och sen inte beter sig som vanligt. Hoppas natten har gått bra och att det inte var någon hjärnskakning eller värre. Min svärmor brukar förresten säga att man ska använda sig av 1177 och att det är bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite, och så är det ju.

Och du! Tänk snälla tankar om dig själv, du är så mycket bättre än du får det att låta här. Jag tycker att du är en mycket trevlig och sympatisk tjej som jag är glad att ha lärt känna! Vi får försöka få till en träff snart, för nu börjar det bli ett tag sen igen.

Annica said...

Åh lilla Majkem, hoppas det inte var nåt allvarligt och att hon piggnade till och blev sitt vanliga jag igen..

Utgångsläget att folk inte gillar dig, är det en försvarsmekanism?Att då kan det bara bli bättre..
Den kontakt jag haft med dig får mig bara att känna positiva tankar om dig:)

Kramar