Almighty Majken

Så känns det, oftast ;)

Igår var en väldigt trevlig dag. Först träffade vi Linn och (en sovande) Oscar för en promenad i grannskapet. Majken sov inte en sekund men skötte sig väl ändå. Låg ena halvan av promenaden i vagnen och andra halvan bar jag henne i bärselen, hon satt framåt för första gången. Vi pratade och pratade och pratade lite till, kanske ses vi imorrn igen - kul! Iaf så ses vi på torsdag då hon ska hjälpa mig med Majken, jag ska nämligen sätta in en spiral. Känns inte som någon höjdare att vara ensam med Majken, kanske behöva ha henne på mig under själva insättningen :|

Sedan gjorde Johan middagen och vi hade en soft kväll framför Fångarna på fortet, var hyffsat bra faktiskt. Tyvärr är både jag och Majken fortsatt småförkylda... Hela augusti ifjol var jag förkyld/sjuk, ska det bli så i år också?

Imorse när Johan for till jobbet vaknade Majken i vanlig ordning för att äta. Sedan brukar hon somna om och jag antingen somnar om jag med eller får en massa tid till att bland annat städa på morgonen. I morse hade Majken tänkt ut det annorlunda. Hon ville vara vaken! Låg och pratade, vred sig och såg väldans pigg ut. Neej inte idag tänkte jag som hade ont i halsen, var hostig, snorig och allt det där. Men så gick jag upp och bytte blöja för att sedan lägga henne i hennes säng, där hon har lite leksaker och förstås mobilen, som jag satte på. Hon var ju vaken och ville leka så det kanske hon kunde göra själv? Tänkte för mig själv att det var lika bra att prova, även om det var rent önsketänkande. Var inställd på att få gå upp och hämta henne efter 2 minuter. Men tänka sig, jag somnade och hon somnade! (antagligen, jag hörde inget gnäll iaf) Och så vaknade vi nu 10:40. Bara en acceptabel tid om man är sjuk måste jag inflika.

Idag ska jag duscha och bli frisk, hade jag tänkt.