Friday, April 6, 2012

Ingen bra dag

Nej idag känns det inte bra.

Jag har varit trött och haft både ont i huvud och mage av ett gnälligt barn. Ja tänk, bara ett barn. Är jag lite dum i huvudet som fortfarande efter 2 år inte tycker att det alltid är så lätt att veta vad hon vill ha? Vad hon menar? Är det bara jag som helt enkelt inte orkar med ibland?
Det där malande smågnället över gud vet vad som liksom gnager som ett skavsår in i märgen.
Jag känner mig dessutom alltid lite sämre. Lite mindre pedagogisk, lite mindre tålmodig, lite dummare, lite mer i behov av egentid än andra. Jag kanske inte är en barnmänniska?

Jag vet iaf att jag är väldigt beroende av att få vara ifred. Bara jag. Mina svägerskor tittade konstigt på mig en dag "Egentid? Nej, det har jag inget behov av. Vad skulle man göra då..? Varför är det viktigt?" Jag kände mig som ett egoistiskt ufo. Men jag skulle inte funka om jag inte fick vara ifred. Jag är kanske lite knäpp. Låt gå. Jag tror det här är en av anledningarna till att jag vill vänta med ett andra barn också. Framförallt ska jag plugga klart, det måste jag. Men även om jag haft fast jobb nu tror jag inte att jag hade skaffat barn nu igen. Jag måste nog smälta Majken först, för jag tycker det kan vara nog så mycket med "bara" henne ganska så ofta. Fast det finns ju fler anledningar också. Och ja, skaffa barn ska man ju inte skriva. Jag vet.

Sedan blir jag så less på mig själv, att jagldrig riktigt kan vara trygg i mina egna beslut. Att jag ska vara så überkänslig för vad folk säger och tycker. Man ska väl inte behöva försvara sig själv jämt? Undrar och tror folk saker får de väl fråga? Jag är inte dum i huvudet. Jag har antagligen en bra förklaring till varför jag gör som jag gör. Samma känslighet känner jag inför hur jag är som mamma. Gör någon annorlunda är jag inte sen med att tänka att shit, jag måste göra fel... Men jag tror på mitt sätt samtidigt som jag inte är den som inte vill se nya alternativ. Jag är inte trångsynt, jag vill utvecklas och lära. Men jag måste våga lita på mig själv först.




God natt.

2 comments:

Anonymous said...

Du vet ju vad jag tycker om det där med egentid, livsviktigt! Och jag kan oxå få panik över E's gnäll och tro att jag är ensam i världen att tänka så. Att vara mamma är inte att vara pedagog alla gånger. Och ifrån mitt perspektiv verkar du vara en fantastisk mamma, bara så du vet! :)
Det där med barn igen, det kommer. Eller så gör det inte det. Vem bryr sig. Njut av Majken och tänk inte så mycket på andra (typ mig själv) och klara plugget. Jag kommer vara så avis på dig när du är färdig ssk och jag sitter där med massa plugg kvar och två kids att vabba.

Hoppas vi ses nu om ett par timmar! Bäst att sätta fart så jag hinner med allt som ska hinnas med.

melanie said...

Tro mig, du är absolut inte ensam om att känna så. Jag vet inte alltid vad Moa vill. Och denna trotsen som börjar komma kan driva mig till vansinne och nej, tålamodet är inte alltid det bästa. Spec inte om man inte fått sova bra på ett tag, eller när ungen bara skriker, gråter och vägrar göra som hon säger. då är det inte alltid så lätt att vara så fruktansvärt pedagogisk. Men jag tar det med ro. Man är inte mer än människa och jag är inte perfekt. Men jag gör så gott jag kan och jag måste försöka vara nöjd med det.

Och egentid. Att få vara ifred är ju hur viktigt som helst! Vi är jättenoga med det här hemma, att både få tid helt själv och att få tid tillsammans som par, bara vi två utan barnen. För oss är det viktigt dels för att orka med, få en paus från allting och ladda om. Jag känner att jag blir en bättre förälder då. Och vi har ju en relation att vårda också. Jag är inte bara mamma och vi är inte bara föräldrar.

det känns som att det ligger så mkt prestige bakom att säga att man inte behöver någon egentid. som om man skulle vara en bättre förälder då. Jag tror snarare att man förr eller senare blir en sämre då. Och jag köper inte det där. Och jag vill inte leva genom mina barn. jag är Melanie också, med egna intressen som jag vill kunna göra, utan mina barn. Och det är inget fel med det.

Och barn nr två kommer när ni är redo. det är ingen stress med det heller. Man måste känna att man är redo och orkar med.

ha en bra dag!