Nya jackan

Den fick jag idag på 30% rabatt. Känner mig såå sugen efter en ny vårjacka, min gamla är jag så less på. Sitter inge vidare alls och har en himla sunkig "gubbig" färg. Ni vet sådär brun-beige som bara tråkiga saker är. Kände att jag minsann förtjänar en ny jacka efter att ha gått omkring i gamla jackor flera år nu. Och med 30%...

Annars har det varit en lite trött dag idag, ska strax gå och lägga mig nu. Imorgon blir det hela familjen H ute i Borgvik, ska bli himla roligt! Veronica kommer och hämtar upp mig på eftermiddagen så jag blir inte hemma så värst länge. Hade varit trist om Johan vart tvungen att hämta mig direkt efter jobbet, 6 extra mil plus att vi då kommer dit så sent.

Annars är jag glad att jag får sova så pass mycket som jag får. Läser i så många bloggar där de får gå upp X antal gånger per natt för att kissa. Peppar peppar men det har jag sluppit hittills. Och nu ska det väl inte vara så lång tid kvar? Jag har mina datum som jag tippar på, får se om de stämmer in. Jag hade ju rätt med Veronica, sa ju att det skulle bli 14-15/2 ;-) Men annars är jag ofta öm i svanken/ljumskarna/höfterna, ja hela bäckenområdet. Värst är det på morgnarna när man ska sträcka sig efter den pipande mobilen som ligger på golvet, då får man ta det låångsamt och försiktigt. Ändå knakar det i ryggen på mig. Känns också att det tar på nedre delen av ryggen med den här stora magen. Ber ibland Johan ställa sig bakom mig och "hålla i magen", och det är så skönt! Känns direkt att det tar bort trycket på ryggen, värken.

Provade förresten för skojs skulle Tempurmadrasser idag när vi var och kikade på sängar, visste vad "de var" - men gud så skumt det kändes! Kändes som att sätta sig på en bänk, en hård skiva typ. Men när man väl lagt sig så formades madrassen sakta efter kroppen, så man låg stadigt och inkilat i madrassens form. Lite skumt, och som Johan sa, ingen mysig säng. Men skön på sitt vis och definitivt bra för kroppen. 30.000 gick de på.

Natti.

Solen försvann

Tusan också! Vaknar upp till solsken och nu är det grått igen :(

Den här ska jag se sedan iaf, Videocracy:

http://svtplay.se/t/129797/dox

Trött

Åh. Jag gör ingeting om dagarna. Absolut ingenting nyttigt alls och jag håller på att bli tokig. Fastnar framför datorn och hatar att sitta här, vill göra saker - men det orkar jag inte. Håller på att tvätta just nu men det kanske jag inte heller ska, bära tunga tvättkorgar alltså? När Johan kommer hem ska jag slita bilnyckeln ur handen på honom och sticka iväg och handla. ICA Maxi. Min lilla dos av verklighet när det enda man ser är den här lägenheten.

Men jag ska inte klaga. Det är bra att jag får vila upp mig inför det maratonlopp som stundar. Dessutom kommer mamma nästa vecka och då blir det nog fart på det här stället också (hej mamma!)

Nej nu ska jag härifrån, inviga nya moppen kanske?

Varning

Jag varnar härmed för att denna blogg inte under några omständigheter kommer att innehålla detaljer, tecken eller andra indikationer på hur min graviditet fortlöper. Med andra ord, sådant som påvisar om förlossningen är nära. Jag kommer inte nämna något om detta, skriva minsta ord om hur jag känner mig/hur min kropp förbereder sig. När bebisen är ute skriver jag det, inte mer än så.

Av alla uppgifter man får i livet är detta den mest personliga, privata, hisnande och osäkra. Större än alla uppkörningar, tentor och prov. Man har ingen aning om hur det ska gå. Pressen är större än något man tidigare upplevt, både rent prestationsmässigt men också känslomässigt. Att folk då skulle veta att jag är i denna upplevelse - nej, aldrig i livet. Om man inte vill att folk ska veta exakt när man exempelvis ska göra ett viktigt prov, vill man VEKLIGEN INTE att folk ska veta att man är på väg att föda.

Ingen, inte ens mina föräldrar/svärföräldrar ska få veta att/när vi åker in.

80 kilo

Så, nu har man sprängt den magiska gränsen. Har aldrig tidigare vägt 80 kilo eller mer. Kom att tänka på det igår, inte konstigt att man är långsam, tung och trött egentligen. De här senaste kilona kommer mycket från vätskan jag samlat på mig, började för någon vecka sedan. Mina fötter är inte lika smala som dom brukar och händerna känns stora och stela, känns framförallt när man ska göra saker som kräver lite finmotorik.

Idag är det en sån där tråkdag då man inte gör något. Johan spelar GTA och jag är trött som jag vet inte vad. Men vill ändå få tummen ur och göra något. Har börjat packa BB-väskan, men det mesta kan inte packas förrän på tisdag då jag har tvätt-tid. Får städa lite och läsa, som vanligt. Har mensvärk nu, sitter framtill och i ryggen. Undrar verkligen, verkligen hur förlossningsvärkar känns. Jag hoppas att jag kommer att klara av dem. Återstår att se.

Knäpp

När jag satt i soffan förut bökade bebisen runt lite, och så knäppte det till i bäckenet samtidigt! Den håller verkligen på att töja ut mig på alla ledder.

Fredag

Det blir inget cyklande idag ändå. Jag som förberett mig så, tänkt ut vägen via hitta.se och sett allt i mitt huvud. Men jag måste nog inse att när en vanlig kvarterspromenad är jobbig, så ska jag nog inte hoppa upp på en cykel och köra runt Karlstad - en sträcka på minst en mil. Johan tyckte INTE att jag skulle cykla, det var väntat. Så nu blir det bussen, känns ganska skönt ändå.

Så.


Nu har jag ätit frukost, den bestod av tre polarkakor (en av få brödsorter som går ner numera) och en banan. Plus två stora vattenglas och en vitamintablett.
Nu ska jag ut med Daphne så hon får kissa av sig lite, just nu ligger hon i husses säng - vilket hon gör nästan jämt.

Bebisen masserar mig inifrån just nu också, långsamt och lugnt men ganska så hårt! Ibland får man stanna upp i det man gör för det känns så pass mycket. Hårt, hårt knådande inifrån - tänk att man har en liten men stark människa där inne?